Lusen har fått Städbacillen. Den är obotbar och följdsjukdomarna kan bli allvarliga. Den angriper i fösta hand den intet ont anande människan, som liksom blir en slags bärare. Det blir ett symbios.
Jag ska berätta vad som hände förra gången jag drabbades: bokhyllan i hallen, den fula bänken i vardagsrummet, rumsbordet i samma rum samt den nötta köksmattan fick enkelbiljett - UT! Idag blev det inte lika allvarligt, bara den gamla hallmattan åkte - UT!!! Fan vad less jag var på eländet. Sen fram med dammsugarn. Har inte dammsugit på... hrm, ett tag. Grus. Jag säger bara en sak: grus! Tammefan! Det var grus i hallen, det var grus i köket, det var grus i badrummet, det var grus i vardagsrummet, det var grus i soffan, det var grus i sängen, det var grus på diskbänken, det var grus på köksstolarna, det var grus... Ja, du fattar. Grus. Detta förbannade grus. Men, det är snart vår och då sopar de förhoppningsvis gatorna snabbare än kvickt.
Men nu har Städbacillen gått och gömt sig i hörnet för denna gång, och det är skinande rent här hemma hos Lusen.
För övrigt ska Lusen på bio ikväll. 3D-bio. Jojomen, det finns sånt i den här lilla lanthålan till stad. Ska bli intressant. Filmen är Avatar.
Nu: gitarren.
Hej.
3 kommentarer:
hej Lusen. ojoj städvacillen anfaller ja ibland så...grs hihi jo tack det finns det gott om just nu Din beskrivning av grusets vardande stämmer till punkt och pricka Har med vallat dammsugaren idag tog igång den självgående som surrar runt just nu fnissar.. bra men den är inte så värst toppen men den gör en del jobb alla fall. Åh skall du se den filmen de säger det är ett nöje att se den hoppas det då ha det så skönt denna helg med du,! och passa dig för rasen
men hu vad du svär...*fyar bestämt*
Såg att väninnan har namnsdag idag.
Och jag har dötristtråkigt
kram!
Skicka genast hit Städbacillen! På momangen!
Skicka en kommentar